Jag irriterar mig ofta på Michael Hanekes ålder. Tiden går för fort, varför kunde han inte slagit igenom 15-20 år tidigare och vara runt 50 istället för snart 70? Men erfarenhet är förstås av central betydelse för det självsäkra uttryck Hanekes filmer har. En magister ska kanske vara gammal, intelligent och lite sträng.
Att det finns mycket att ösa ur i Hanekes livshistoria blir också uppenbart i en intervju i senaste numret av Film Comment. I en diskussion om symboliken i Det vita bandet kommer han in på den lutherska respekten för moralisk auktoritet, vilket enligt Haneke lika gärna kan appliceras på tysk vänsterextremism som på nationalsocialism.
Consider the opposite end of the spectrum: the German left-wing terrorism of the Baader-Meinhof group. Gudrun Ensslin was the daughter of a pastor. Ulrike Meinhof also came from a very religious home. In their moral rigor, they did not balk at committing crimes for a good cause - that is, a cause they deemed good. They were one hundred percent convinced that what they were doing, the crimes they were committing, aided humanity and were good. They, too, did not have a guilty conscience. I knew Ulrike Meinhof personally. She was a highly intelligent, socially very engaged woman, who acted with incredible energy on behalf of oppressed people. But this rigor went so far that it led to committing crimes.Efter en slickad rock-n-roll version som Baader-Meinhof komplex (vars patetiska fluga-på-väggen anspråk framstår som ett kommersiellt drag mer än något annat), skulle en Haneke-version av RAF inte sitta så dumt.