Går man in på Pirate Bays 100-topplista över musiktorrents ligger just nu Frank Oceans album Blonde högst upp. Det kom för två veckor sedan, har sålt bra och fått god kritik. På Pirate Bay distribueras det av nästan två tusen personer. På andra plats kommer ett samlingsalbum, NRJ 300% Hits 2016, som lades upp i februari. Nu är antalet distributörer nere på 1348. Från plats fyra och nedåt är det under tusen personer som delar ut och antalet flera år gamla torrents ökar snabbt.
Tittar man istället på 100-topplistan över filmer är merparten av de översta tjugo filmerna upplagda dom senaste dagarna. Ettan, en bluray-rip av Captain America: Civil War, lades till igår och distribueras av över 15 000 personer. Av listans etthundra filmer är 98 upplagda i år, två under 2015.
Det finns en skillnad i hur vi konsumerar film och musik, men statistiken är ändå talande. Fildelning för en tynande tillvaro som distributionsmetod för musik. Tjänster som Spotify visar att det går att konkurrera med gratis utifrån kvalitet och användarvänlighet. Med ett stort utbud som är lätt tillgängligt och välskött slår man fildelning med lätthet. Spotify kurerar också sitt material allt bättre och har på sistone gjort tjänsten till ett bra sätt att upptäcka ny musik via bibliometri (Discover weekly) och audioanalys (Release radar).
En motsvarighet för film finns inte. Netflix får finna sig i att bära etiketten, men man försöker sedan länge att profilera sig mer som en alternativ tv-kanal. Utbudet är uselt och tjänsten försöker truga på användaren filmer utifrån väldigt breda definitioner ("Det här är också en film med en hund i."). De bibliometriska data man har är starka, men kan inte användas till att låta tittaren hitta ny film. Rättigheterna finns helt enkelt inte där. Istället använder Netflix dem till sin egen produktion. Resultatet är den typ utav blandband vi fick med sommarens Stranger Things.
Är det något den digitala disruptionen lärt oss är det dock att köpare och säljare kan matchas utan att man själv nödvändigtvis producerar material. Uber äger inga taxibilar, Airbnb inga hotellrum, Alibaba inget lager. Kunde någon hitta en liknande neutral modell för digital filmdistribution, där alla behåller sina egna rättigheter och intäkter mot en låg driftkostnad till en tjänsteleverantör (möjligtvis samägd och med vinstdelning i någon form), vore vi ett stort steg på vägen.
Det är också det enda sättet att besegra den hydra som är fildelningen av film. Inte minst The Pirate Bay har en imponerade resiliens, där sidan sett många utmanare komma och gå (nu senast Kickasstorrents). Men den svenska fildelningsklassikern är också en design från 2003 som överlevt sig själv många gånger om. Det är inte svårt att göra bättre, om man bara får.